Läs om hur bilen positivt påverkar:
Skatter
Miljö
Jobb & Tillväxt
Jämställdhet
Mobilitet
Skatter
Bilismen är en viktig inkomstkälla för staten. Det motiveras av att samhället står för många utgifter som förknippas med bilen. Ett exempel är vägarna. Sällan diskuteras dock de positiva värden som bilen bidrar till genom en ökad mobilitet och sysselsättning i hela landet.
Många människor har inte heller något val än att ta bilen för att transportera sig. Det gäller inte minst de som bor och lever i glesbygden.
Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits. Redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten in cirka 60 miljarder årligen i extraskatter från landets bilister. Räknar man in momsen och andra generella skatter blir summan cirka 90 miljarder.
BIL Sweden och MRF har tagit fram en skrift som visar hur beskattningen av bilismen ser ut. Klicka här för att läsa den.
Under filer finns en översikt över de skatter som belastade bilisterna under 2010.
Miljö
Bilen gör det möjligt för oss alla att leva våra liv som vi vill. Utan vägtrafiken skulle inte varor kunna distribueras, tjänster skulle inte kunna utföras och människor skulle inte kunna arbeta. Vi skulle inte kunna köpa en energisnålare kyl till vårt kök. Vi skulle inte kunna transportera vårt avfall till återvinning! Dessutom skulle våra privata aktiviteter, idrott, socialt liv, familjeliv och så vidare, bli lidande. Vi skulle inte kunna bosätta oss var vi vill. Detta, och mycket mer, är vad vi menar med ”Utan bilen stannar Sverige”.
Negativa effekter finns förstås. Vägtrafiken påverkar miljön, genom utsläpp av från motorns förbränning och från delarnas slitage, genom buller från vägar och genom den materialanvändning och de processer som tillverkning och demontering av fordonen innebär. Vi betalar en mångfald av skatter och miljöavgifter som ska väga upp för alla negativa effekter.
Trots att bilismen betalar skyhöga skatter för exempelvis utsläpp av koldioxid, så väljer de flesta av oss att betala priset, därför att det övertrumfas av det positiva vi kan uppnå med vår fria mobilitet. Det är viktigt att den rörligheten inte begränsas, men det är också viktigt att oförtrutet arbeta med miljöproblemens lösning! Det gör fordonsindustrin, med en uppsjö av egna initiativ, men också drivet av lagar och regler. Här nedan ges några exempel på detta.
– En mångfald av nya tekniker för avgasfri eller fossilbränslefri framdrivning har lanserats de senaste åren och utvecklingen går fortsatt snabbt framåt.
– Genom förbränningsoptimering och avancerad avgasrening har hälsoskadliga emissioner i avgaser reducerats till ett acceptabelt minimum för moderna förbränningsmotorer.
– Moderna fordon blir alltmer energieffektiva, vilket ger lägre utsläpp för varje given körsträcka.
– Allt större andel av materialet i fordon återvinns – mer än vad som gäller för andra komplicerade produkter. Ambitionsnivån höjs successivt. Dessutom arbetar industrin med att ersätta och fasa ut farliga ämnen i produktionen.
– Bättre aerodynamik, mindre friktion i slitdelar och elektrifiering av drivlinor gör att fordonen bullrar allt mindre. Det mesta bullret kommer nu från däck och vägbanor.
Under respektive rubrik till vänster på sidan finns fakta och resonemang kring olika teman som rör ämnet miljö.
Jobb & Tillväxt
Fordonsindustrin – En av Sveriges största exportnäringar
Inte i något annat land är samhällsekonomin så beoende av bilindustrin som i Sverige. Två av världens ledande buss- och lastbilstillverkare – Scania och Volvo Lastvagnar – är svenska och har en tillverkning på runt 272 000 lastbilar (varav 30 000 i Sverige) och 15 000 bussar (varav 9 000 i Sverige).
Dessutom har Saab och Volvo omfattande verksamhet för tillverkning och utveckling av personbilar i Sverige. Saab Automobile och Volvo Personvagnar tillverkar tillsammans totalt runt 560 000 personbilar, varav omkring 290 000 i Sverige.
Omkring 85 procent av personbilarna och 95 procent av lastbilarna säljs utanför Sverige och exportvärdet uppgår till runt 113 miljarder, vilket är 10 procent av Sveriges totala export.
Branschens betydelse för sysselsättning , export och kunskapsspridning är stor och påverkar, inte minst, den svenska näringspolitiken.
Visste du att:
• Fordonsindustrin sysselsätter 120 000 svenskar och står för 113 miljarder i exportvärde.
• Var fjärde forskningskrona investeras i fordonsindustrin.
Jämställdhet
Det övergripande målet för svensk tranportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.
Det övergripande målet stöds av två huvudmål: funktionsmålet berör resans eller tranportens tillgänglighet och hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Regeringen anser att ett jämställt transportsystem är en central aspekt av funktionsmålet då transportsystemet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. I debatten får man ofta intryck av att män åker betydligt mer bil medan kvinnor åker betydligt mer kollektivt. Transportpolitiken påstås därför behöva inrikta sig på att förbättra kollektivtrafiken, och därmed förbättra kvinnors förflyttningar, i syfte att uppnå ett jämställt transportsystem.
Studeras statistiken närmare kan man dock konstatera att det är bilen som totalt dominerar resorna för båda könen. Enligt den senaste resvaneundersökningen så använder såväl kvinnor som män bil i cirka 70 procent av resorna (kvinnor 66 % och män 71 %). Det näst vanligaste färdsättet för män är cykel följt av buss. Kvinnor uppvisar samma mönster. När det gäller resor gjorda med T-bana, spårvagn eller tåg, så är skillnaderna marginella mellan kvinnor och män. Att kvinnor skulle resa mer kollektivt än män och drabbas hårdare om kollektivtrafiken försämras stämmer inte. Däremot har kvinnor ett större behov av bil eftersom de oftast tar mer ansvar för hem och barn. En ökad jämställdhet och frihet borde i så fall uppnås om fler kvinnor fick tillgång till bil.
Mobilitet
Bilen är klart dominerande när det gäller resandet i Sverige. Åtta av tio resor sker med bil och räknar man in bussresorna så går nio och tio på väg. Det är, inte minst, de långa avstånden i Sverige som gör oss mer beroende av bilen än de flesta andra länder.
Biltillgången är högre på landsbygden än i storstäderna. En viktig förklaring till det är att kollektivtrafiken inte är lika utbyggd på landsbygden som i de större städerna.
Det finns 40 000 mil vägar i Sverige och bara 1200 mil järnväg. Vägtransporterna är därför överlägsna när det gäller dörr till dörr-transporter av människor och gods. Hälften av godstransporterna sker med lastbil och en tredjedel med järnväg mätt i antal tonkilometer.
Klicka på bilden för att läsa: “Svenskar om bilen”
