Varför jag gillar bilen

Född in i en bilfamilj har jag från början lärt mig att uppskatta bilen med dess enorma fördelar. Kanske får jag anses vara indoktrinerad, men jag skulle vilja hävda att alla som någon gång åkt öppet med håret fladdrande en sommarkväll är tvungna att hålla med mig. Bilen är inte bara det bästa utan även det roligaste transportmedlet.

När jag var liten ritade en gång min far upp en teckning. Den föreställde mig, och runt mig ritade han en snäv ring. Den symboliserade hur stor rörlighet jag hade när jag som liten lärde mig att gå. Utanför den ringen ritade han sedan ytterligare en ring, marginellt större, vilken symboliserade hur världen blev mer tillgänglig i och med att jag började cykla. Den näst sista ringen täckte hela arket. Det var den ringen som visade hur mycket av världen som skulle vara tillgängligt för mig den dagen jag tog körkort. Bilen är en helt fantastisk uppfinning eftersom den möjliggör en spontanitet och rörelsefrihet som vare sig flyget eller kollektivtrafiken kan erbjuda. I bilen kan man ta med sig nästintill obegränsat med packning, vilket jag som kvinna enligt rådande klyschor gärna gör. Vänner får man för den delen också med sig lätt och smidigt till skillnad från resande med tåg och flyg som kräver långsiktig planering. Med vännerna kan man stanna och fika, bada eller utforska sevärdheter på vägen mot resmålet vilket gör att även resan blir trivsam! Kombinationen av frihet och effektivitet kan inga andra transportmedel erbjuda även om man i städerna under vissa klockslag visserligen gör bäst i att resa kollektivt. Likväl kvarstår faktum, känslan av att närhelst man vill kunna uträtta ärenden eller ge sig ut på upptäcktsfärd utan att låta sig hindras skulle jag inte byta mot någonting.

Den sista ringen då? Då knycklade pappa ihop pappret, slängde det i papperskorgen och sa ”i väntan på ditt körkort ska du lära dig läsa ordentligt. Genom litteraturen kan du resa vart du vill och den ringen är för stor för ett papper.”

– “Men det är klart”, tillade han sedan, ”i biblioteket får du aldrig känna håret fladdra.”

Victoria Elmgren är researcher på Kungliga Automobilklubben (KAK).