Inte utan min bil!

Egentligen ska jag kanske först och främst tydliggöra att jag för tillfället är bil-lös. Det känns mest ärligt så. Inte för att jag avskyr att äga en bil. Utan för att jag bor i Årsta, Stockholm, med tunnelbana var femte minut till min arbetsplats, men rätt höga parkeringsplatser. Det är helt enkelt sund privatekonomi, just nu. När jag behöver bil, hyr jag. Och det är inte helt fel, för då får jag det som jag som ensamstående mamma för tio år sedan aldrig fick: en ny, full-servad och rimligtvis någorlunda trygg bil.

Jag körde nämligen ofta bil som ensam-mamma, bendes i en större stad, med min lille son, och bilen var enormt viktig för mig! Den var frihet, avslappning, möjlighet och lyx! Med bilen kunde vi två åka till en sjö som var svårt att komma till med allmänna kommunikationsmedel. I bilen kunde jag tillåta mig gå igenom dagen som varit, på väg hem från jobbet. Tack vare bilen blev det möjligt att tack vare en begränsad ekonomi kunna åka iväg på en mini-semester. Bilen var en viktig faktor i att ge mig mer tid, spara pengar (t.ex. storhandla), hjälpa mig upprätthålla mitt nätverk och mycket mer!

Så bilen är enormt viktig för en ensam-mamma! Det enda jag skulle önska mig, och det gäller inte bara för ensam-mammor, vore en större självklarhet i att faktiskt låta bilen få kosta. Jag körde runt i en ca femton år gammal bil, Volvo kombi visserligen, så den kändes trygg, men ändå fanns en oro för att den någon gång skulle gå sönder. Så visst borde det finnas en självklarhet i att bilen som man ska använda varje dag, och köra ens barn fram och tillbaka i en hetsig trafik, ska få kosta?!

Så, banker, utforma snarast bra lånevillkor för oss mammor, att kunna få schyssta bil-lån, så vi tryggt och säkert kan köra våra barn (och oss själva) till skolor, fritidsaktiviteter, vänner, stormarknader, lekparker, djurparker, simhallar, läger, släkt och hem!

Sophia Lövgren är fil dr sociologi och generalsekreterare för Sveriges
Makalösa Föräldrar, läs mer här http://sophia.makalosa.org