Hur ser framtidens mobilitet ut, och vilken roll kommer bilen att spela? Inför Bilens Dag har vi talat med Erik Lakomaa, disputerad forskare i ekonomisk historia, EHFF Handelshögskolan i Stockholm.
Svenska folkets bilkörande växer över tid. Hur kommer det sig enligt din uppfattning?
– I takt med att ekonomin växer och välståndet ökar blir också efterfrågan på resor och transporter större. Historiskt sett har transportvolymen alltid ökat med den allmänna välståndsutvecklingen. Även ny och bättre teknik bidrar till att fler ges möjlighet att förflytta sig. Bilen är ett flexibelt sätt att resa där det är upp till individen att fatta beslut över när, vart och hur resan ska ske – vilket empirin visar att det finns en stor betalningsvilja för. För många är bilen helt nödvändig i vardagen, inte minst för barnfamiljer där hela familjens behov av resor måste tillfredsställas. Då är bilens flexibilitet många gånger det optimala.
– Allt fler tar också körkort, inte minst kvinnor ökar sitt körkortsinnehav och fler får på så sätt tillgång till bil. I takt med att självkörande fordon utvecklas kommer kanske fler att kunna arbetspendla längre, då restiden kan nyttjas för arbete. Det verkar som om utvecklingen mot mer mobilitet kommer att fortsätta, det finns i vilket fall ingen långsiktig trend mot mindre resande.
Hur ser du på bilens roll i pandemitider? Kommer förändrade resmönster att bestå över tid?
– Bilens andel av resandet har ökat under pandemitider när fler väljer bort kollektiva färdmedel för att undvika smittan. Detta är troligen samhällsekonomiskt lönsamt då sjukfrånvaron minskar på så sätt. Om detta är ett mönster som kommer att bestå över tid är svårt att säga i dagsläget.
– Jag har dock pekat på att reseavdraget borde göras om så att det bättre speglar de faktiska kostnader som är förenade med olika resesätt. I dagsläget får någon som reser med allmänna färdmedel, flyg eller tåg, dra av hela kostnaden på skatten, givet att man når över ett visst belopp naturligtvis. Men den som kör bil för bara dra av ett schablonbelopp som inte motsvarar hela kostnaden. Om man tilläts dra av den faktiska kostnaden så skulle fler ha råd att arbetspendla. Då skulle mer flexibilitet skapas på arbetsmarknaden och fler kan ta jobb på andra platser än bostadsorten, vilket skulle få välståndet att växa. Detta är något som borde åtgärdas så att transportsystemet används optimalt även efter pandemin. Vissa kanske kommer att fortsätta att jobba mer hemifrån, men möjligheter att välja det som passar enskilda personer och arbetsplatser bäst måste finnas.
Att bilen är viktig för människors mobilitet på landsbygden är nog de flesta överens om, men vilken roll fyller bilen i våra storstadsregioner?
– Bilen fyller en viktig funktion även i städerna, just därför att människor ser ett behov av den. Hänsyn måste tas till detta när det offentliga planerar. Varje enskild gata och parkeringsplats kanske i finansierar sig själv, men som helhet råder det ingen tvekan om att vägtrafiken bidrar långt mer till den gemensamma välfärden än vad man får tillbaka i form av investeringar och underhåll av infrastrukturen. Andra transportslag klarar sig inte utan subventioner, i ordets verkliga bemärkelse, men det gör bilismen. Detta har bland annat den statliga myndigheten VTI visat. Sannolikt kommer ökande välstånd och ny teknik, såsom självkörande fordon, att ytterligare öka efterfrågan – det är i alla fall den slutsats man kan dra utifrån vad som skett historiskt.
Vilken roll spelar vägtrafiken i fråga om att minska utsläppen? Vilken är den viktigaste åtgärden för att vägtrafiken ska bli ännu mer miljöanpassad?
– Hur de tekniska lösningarna än kommer att så ut så det viktigt att de styrmedel som används tillämpas på ett klokt sätt. Forskningen visar att det är bäst att använda generella ekonomiska styrmedel, inte sådana som gynnar en viss teknik på bekostnad av andra. Tyvärr är dagens bonus-malus-system ett exempel på när man styr åt viss teknik, vilket är olyckligt. Ingen kan med säkerhet veta vilken teknik som kommer att bli den dominerande imorgon, därför ska inte politiker styra mot vissa tekniska lösningar, utan genom generella regler och incitament som minskar utsläppen.
Bilen är ju ofta föremål för politisk debatt; kommer frågor om bilism och transporter kunna påverka valet 2022? På vilket sätt i så fall? Vilka blir de stora frågorna som kommer att diskuteras?
– Vissa frågor upplevs som viktigare än andra och en del kan faktiskt få väljarna att byta parti eller sida i valen. Trafik är många gånger just sådana frågor, inte minst på det lokala planet.
Om något politiskt parti lägger fram förslag som gör att många får längre restid till jobbet kommer det med största sannolikhet att straffa sig i minskat stöd för avsändaren. Då blir resvägen till jobbet helt plötsligt en politisk fråga. I valforskning brukar man peka på att livsstilspåverkande frågor ofta har stor betydelse för hur människor röstar. Mycket möjligt att sådana frågor kommer att dyka upp inför valen 2022, både på det lokala och nationella planet, men vilka är svårt att säga i dagsläget.
Hur tänker du fira bilens dag 28 oktober?
– Inte på något speciellt sätt.
