Vardagsfrihet och vardagsvalutor

Jessica Alenius
Av Jessica Alenius
 

Jag är en arbetande småbarnsmamma med allt vad det innebär – åka till och från jobbet, hämta och lämna barn på förskolan, skjutsa femåringen till fritidsaktiviteter och handla mat. Till jobbet åker jag kollektivt – t-bana. Det är absolut smidigast. Däremot är jag mycket glad och tacksam för bilen som hjälper mig att få ihop vårt vardagspussel. Utan bilen skulle vårt liv se annorlunda ut. Visst skulle det gå men det skulle krävas mycket tid och energi.

Jag har fått lära mig att det finns tre vardagsvalutor:

  • Pengar
  • Tid
  • Energi

Med ”energi” menas en slags emotionell valuta. Olika aktiviteter kan kosta olika mycket energi beroende på en mängd faktorer. Det kan vid ett tillfälle kännas jobbigt att gå till affären för att handla samtidigt som det vid ett annat tillfälle kan kännas uppfriskande med en promenad till affären för att uträtta exakt samma sak.

I vardagen laborerar vi med dessa tre valutor och kommer fram till ett beslut. Exempelvis att ta bussen hem från bion tar längre tid men kostar inte lika mycket som att ta en taxi. Men däremot går taxiresan fortare och du blir framkörd till dörren (du sparar tid). Tar du bussen måste du gå från hållplatsen till hemmet, vilket kräver mer energi. Hela tiden gör vi avvägningar och använder en mix av vardagsvalutorna.

Bilen underlättar livspusslet och kan framför allt bespara mig en massa tid och energi. För som arbetande småbarnsmamma så värderar jag dessa valutor mycket högt.

För att inte tala om värdet av att kunna välja mellan att ta bilen, bussen, cykeln eller fötterna. Vetskapen om att jag har möjlighet att ta bilen ger mig en känsla av frihet – även om jag inte använder mig av denna frihet varje gång.

Dela!

Kommentarer stängda.